Vill du bli en Master Teacher - ansök här »
Logga in
Toggle meny
Logga in
Årskurs F-3
Årskurs 4-6
Årskurs 7-9
Gymnasiet
Hur det fungerar
Filtrera
Rensa
Stäng
Sortera efter:
Senaste
(desc)
Centralt innehåll
Fysiken i naturen och samhället:
Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.
Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser.
Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.
Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
Universums uppkomst, uppbyggnad och utveckling samt förutsättningar för att finna planeter och liv i andra solsystem.
Partikelmodell av materiens egenskaper samt fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur.
Fysikaliska förklaringsmodeller av jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
Energins flöde och oförstörbarhet samt olika energislags kvalitet. Olika typer av energikällor samt deras för- och nackdelar för samhället och miljön.
Partikelstrålning och elektromagnetisk strålning, deras användningsområden och risker.
Hur ljus breder ut sig, reflekteras och bryts.
Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt.
Sambandet mellan elektricitet och magnetism samt mellan ström och spänning i elektriska kretsar. Hur kretsarna kan användas i elektrisk utrustning.
Krafter, rörelser och rörelseförändringar samt hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
Några instrument för att mäta fysikaliska storheter, till exempel kraft och ström. Användning av mätvärden i enkla beräkningar, till exempel beräkningar av densitet och hastighet.
Fysiken och vardagslivet:
Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor.
Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.
Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.
Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.
Fysiken och världsbilden:
Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik.
Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar.
Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling.
Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa.
De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
Fysikens metoder och arbetssätt:
Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, såväl i digitala som i andra medier.
Systematiska undersökningar och granskning av information:
Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
Sambandet mellan undersökningar av fysikaliska fenomen och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De fysikaliska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör fysik. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör energi, teknik och miljö.
Användningsområde
Övning
Lektionsupplägg
Fristående lektioner
Elevexempel
Prov
Muntlig övning
Muntligt prov
Powerpoint och föreläsning
Pedagogisk planering
Videoföreläsning
Inspiration
Projektarbete
Uppgift kopplad till läromedel
Övningsprov
Övningar
Förklaringar
Elevexempel
Årskurs 7-9
Fysik
Filtrera
9 uppladdningar
Sortera efter:
Senaste
(desc)
Tabell
Lista
Lektion 2: Reflexion av ljus
Årskurs 7-9
I lektion 2: Reflexion av ljus introduceras begreppen konkav och konvex spegel. Reflexionslagen gås igenom. De gula markeringarna visar en grundläggande kunskapsnivå. I dokumentet finns hänvisningar till olika sätt att lära: läroboken sidor, web-resurserna Binogi samt Ugglans NO. Presentationen laddas upp som en egen uppladdning.
Elinor Eklöf
Presentation om ljusets egenskaper
Årskurs 7-9
Denna presentation hör till Lektion 1 om ljusets egenskaper.
Elinor Eklöf
Övningsblad Densitet
Årskurs 7-9
Text med tillhörande frågor. Gå igenom innehållet på tavlan, låt eleverna läsa och göra uppgifterna. Tar ungefär 15 + 5 + 20 minuter. Texten finns inläst på ugglansno.se. Där finns också självrättande uppgifter.
OU
Oskar Uggla
Presentation till Lektion 2: Reflexion av ljus
Årskurs 7-9
Presentationen hör till Lektion 2: Reflexion av ljus.
Elinor Eklöf
Lektion 1: Ljusets egenskaper
Årskurs 7-9
I den här lektionen introduceras eleven i ljusets egenskaper. Vilken egenskap hos ljus är det som gör att det kan bildas skuggor? De gula markeringarna i dokumentet är grundläggande kunskaper som alla elever bör kunna i slutet av kursen. I lektionen finns flera olika sätt att lära samlade: länk till Binogi (gratis resurs i Göteborgs stad), länk till Ugglans NO( gratis), hänvisningar till vilka sidor i läroböckerna och längst ner, instuderingsuppgifter. Presentationerna laddas upp separat.
Elinor Eklöf
Energikällor
Årskurs 7-9
1
Grundläggande genomgång av förnybara och icke-förnybara energikällor som kan användas på exempelvis högstadie-NO:n eller gymnasiets Naturkunskap. Läraren pratar till slidsen med färgad bakgrund och hoppar över de vita slidsen med mycket text. De vita text-slidsen används av eleverna när de pluggar själva till provet, frågorna gör att de kan förhöra sig själva
Henrik Toresson
Fotbollens verkliget
Årskurs 7-9
Dikt i rim om fysik och fotboll. Innehåller flera ämnesbegrepp inom mekanikavsnittet att diskutera.
AH
Andreas Håkansson
Fysik 7-9 Astronomi: Rymdpromenad
Årskurs 7-9
"Rymdpromenad" - avstånd i rymden Rekvisita: typ ärta/liten studsboll, fotboll, rundknäcke med hål Fråga 1: Om solen är en fotboll, hur stor är jorden?, hur långt bort? Svar 1: Jorden är då ärtan/bollen ca 20m bort (placera ut, stega!) Fråga 2: Om solen mitt i rundknäcket (solsystemet) hur långt bort är då närmaste stjärna (4 ljusår)? Svar 2: ca: 700 m (eleverna går 700m!) Fråga 3: Hur långt ska vi gå för att nå Andromeda (2M ljusår)? Svar 3: vi kan inte gå dit, ligger då på månen!
CR
Claes-Henrik Rosell
Syror och baser samt deras egenskaper!
Årskurs 7-9
Målet med den här lektionen är att förstå: Kunna några exempel på syror och baser samt deras egenskaper, förekomst och användning. Kunna förklara vad syra och en bas är för ämnen.
EL
Esfir Löfman
Vi använder cookies för bästa upplevelse.
Läs mer om vår cookiepolicy här.
Accept necessary
Hantera cookies
Acceptera alla